Tone Anna Irene Staffansson: Yeah mon, This is Jamaica!

Äntligen är vi påväg till varmare breddgrader

På Miamis flygplats hade det otroligt god sushi.

Väl framme hämtade Åabpa oss på flygplatsen. OJ vad jag hade saknat henne och OJ vad brun hon var! Hon hade laddat upp med lite god dricka och annars smått och gott.

Någongång här tappar jag bort kameran. Förvånad? Inte jag!

~~Tur att man har Iphone så man kan ta lite kort endå.~~

Synd att man har en 3a.

Men på dagtid funkade det absolut med telefonen. Jannie tog oss till Devon house på dagsutflykt eftersom vädret inte riktigt vad på topp. Vi gick runt lite och sen tog vi lite dricka för OMG vad vart det var.

Vi trotsade vädret och begav oss till Poolen som fanns på campus. Vi fick lov att låtsas vara studenter för annars fick man inte komma in för vakterna. Det var stängsel och vakter överallt.

Vårt boende i Kingston. 3 lås för att ta oss in i huset. Det tog oss en kvart varje gång vi skulle ut och in! Tacka gud för fläkt på rummet.

Efter någon dag i Kingston åkte vi vidare till Negril - typisk turistort på Jamaica.

Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv åkt med en sådan galen busschaufför. Vägarna var jätte dåliga och här på Jamaica har de filosofin "Störst först!"

Vårt hotell var precis vid havet. Underbart!
Jag lärde mig någonting om mig själv och stranden.
Jag har alltid älskat stranden.
Jag är rädd för krabbor.
Det är INGEN som har berättat för mig
att jag krabbor gräver ner sig i stranden varje kväll!
Det är ingen som har berättat att jag GÅR på flera krabbor
när man vandrar på kvällarna.
Jag var nojig och rädd.

Ricks Café.
Ett typiskt turistställe.
Härifrån kunde man hoppa om man ville.
Vi visste inget när vi åkte dit (eller Jannie berättade aldrig det) så vi fick inte hoppa.
Hit åker man för att se solnedgången. BEAUTIFUL!
Och tar oss en drink såklart.
Och av någon anledning serveras dryck ALLTID i plastmugg.

Vi fick sällskap utav Jannies kompis och hennes familj.
Nej, det är inte en tjej bredvid Jannie. Det är en kille.
Jannies kompis utan hennes bror.
Deras mamma trodde att jag och Jannie hade botox i läpparna.
Typiskt fransyskor!

Vi var som tanter på hälsoresa.
Varje morgon tog vi oss en morgonpromenad på stranden innan frukost.
Till frukost var det bara nyttigheter.
Och vi planerade våra måltider noga. När? Vart? Hur?
Det var mycket viktigt för att hålla energin och humöret uppe.
Det vi längtade efter också.

Middagen tog oftast upp åt 1h-1½h innan det hamnade på vårt bord.
Ingen service här inte.

Oftast inte ett leende heller

Vi köpte en kortlek så vi kunde roa oss och inte ha ihjäl varandra.

Men vi hade fin utsikt.
Fortfarande bara mobil kameran så klaga INTE på kvaliteén.

Vi bokade även en snorkeltur men några härliga grabbar. De gjorde våran dag!
Jannie upptäckte någonting mer hon älskade med Jamaica.

Jag fick ta på alla konstiga fiskar och varelser i vattnet.
Vissa även giftiga.
Killen jag snorkla med sa: Ta på den här.
Jag blev lite rädd och frågade om den inte var giftig (Hade fått för mig att den var det)
Han säger: Jag lovar att ingenting händer dig.
OK säger jag. Naiv som man är och tar på varelsen.

När jag kommer upp till båten kommer en annan kille simmandes med samma varlese
för att visa till alla andra hur den ser ut
MEN
säger allvarligt att inte röra den då den är giftig.

Japp, min instruktör ville både gifta sig med mig och döda mig.

Ön vi åkte till för att käka lite lunch.
Jag och Jannie följde med en kille på en extra tur.
Vi skulle snorkla runt ön MEN vi hittade hummer på vägen.
Killen simmar tillbaka och hämtar sin harpun. Jag skämtar inte. På riktigt.

Sen började vi jaga hummer.

Vi stekte den sen över elden.
Hör och höpna
Tänkte att om jag endå har jagat den ska jag få bannemig smaka på den också.
Så detta var första gången jag smakade hummer

Efter detta säger vi tack och adjö till Negril och återvänder till Kingston för att spendera de sista dagarna där.

Väl hemma vid salongs bordet
-trumvirvel-
Där låg mig KAMERA! Jippi!
Jag var nöjd.
Jannie och Majas - NOT so much
Sjukt less på mig och min klantighet.
Detta upprepar sig flera gånger under semestern vill jag lova!

Nåväl, vi fortsätter våran hälsoresa vid Jannies pool

En springrunda runt campus för att inte ha sönder datorn.
Aggressionerna måste bort!

Jag hamnade i depression.
Jamaicanerna ler oftast inte.
Då försvann mitt leende.

Jannies Jamaicaner log förstårs.
Detta är också track-killarna som spriner med Bolt (&Jannie)
Japp, Jannie sprang på Bolts track varje vecka
Henzel är Jamaicas framtid. (killen bredvid Maja)
Så nu ska ni kolla OS och hålla tummarna för karn!

Drack lite drinkar gjorde vi också såklart.
Tanter måste också få ta sig en sup.
Det tyckte bartendrarna också och bladade 50/50.

Vi tog oss tillfället i akt och gick på manikyr och pedikyr.
Jag har aldrig gjort pedikyr förut så det ville jag testa.
Det kittlades.
Tänk dig att försöka att inte börja skratta på en timme.
Eftersom de inte ler så vågar man ju knappt göra det själv.
Då tycker de väl att jag är knäpp!
Den enda som var trevlig på salongen var denna dam på bild.
& hon var döv.

Vi försökte oss också på Kingstons uteliv med 10kr drinkar.
Blev många och till fyllekäk fick vi Jamaicas berönda Jerkchicken

Sista dagen på Jamaica tog vi en dagsutflykt till Lime Cay.
En lite Ö mitt ute i havet.
Bumpy road på liten ostadig båt.
Höga vågor
Andre var rädd och hade sten koll på vart flytvästarna var.
Han som ska vara man i vårt sällskap.